lapkaboo | sigh

Nå... as for hur senaste dagarna har varit... sedan vad hände har jag känt mig deprimerad och tappat motivationen som jag äntligen hade hittat, och ärligt känner jag mig fortfarande fruktansvärt. Jag försöker njuta av den goda sidan medan det varar, endast att bli påmind av vrf jag håller min distans med henne. Det är väldigt hårt.

Det är väldigt ensamt också eftersom andra människor inte förstår. Allt de har att säga är "vrf kan du inte lämna?" även fast jag skulle ha vid nu om jag kunde. Det är som de tappar empati när jag säger åt dem att jag inte kan. Det är vrf jag är tacksam jag har nu en vän som är i samma (eller åtminstone similära) positionen som jag eftersom han förstår det. Fast jag är också tacksam till annan app, eftersom, även fast jag inte har pratat med nån dår ännu, människor inte verkar dömande.

Nå... nog om det nu. Jag ska försöka skriva nu. Och jag ska skriva om igår senare.